Artikeln baseras på en intervju med en laddare som råkade ut för en farlig situation.
VAD HÄNDE?
Laddarens uppgift var att färdigställa laddningen av ett sprängfält, och de sista laddhålen skulle laddas. För att säkerställa sprängningens säkerhet bestämde sig laddaren för att gå till framkanten – den främre kanten av sprängfältet– för att kontrollera att hålet inte låg för nära den öppna bergytan som skulle sprängas.
Plötsligt lossnade en stor sten, cirka 20 centimeter i diameter, under laddarens fot. Hen var nära att falla tolv meter ner bland massa stenar. Som tur var hittade hen fotfäste på en annan sten och kunde greppa tag i en laddslang från en Kemiitti laddtruck som fanns i närheten. Tack vare stenen, slangen och snabba reflexer undveks en allvarlig olycka och blev istället ett tillbud.
Kanten där laddaren stod såg helt stabil ut. Det fanns inget ovanligt på platsen, och ingen lös sten syntes där raset skedde. Däremot var bergets kvalitet generellt sett sprucken.
”Den här nästanolyckan kostade mig några nätters sömn. Jag vill inte hamna i en liknande situation igen, och jag vill se till att ingen annan gör det heller”, sammanfattar laddaren.
KAN MAN UNDVIKA ATT GÅ TILL FRAMKANTEN?
Det mest effektiva sättet att förebygga den här typen av olyckor är att undvika att gå till framkanten. Det är värt att överväga om det verkligen är nödvändigt att gå dit. Som fallet med den intervjuade laddaren visar räcker inte alltid en visuell inspektion för att bedöma om ett fotfäste är säkert.
Det vore säkrare att inspektera framkanten från sidan eller nedifrån och markera var väggen är för tunn. En sådan inspektion kan till exempel göras i par, där borraren eller en assistent står ovanför vid hålet och markerar, medan laddaren bedömer väggens tjocklek nedifrån. Borrarens roll är viktig eftersom hen ofta planerar sprängfältet – vilket kan vara problematiskt om hen inte är insatt i laddningsarbetet.
Att gå till framkanten kan också undvikas om det finns mätningar av hålavvikelser och skanningar från platsen. Den 3D-modell som skapas vid skanning visar tydligt tjockleken på bergväggen.
OLIKA SKYDDSALTERNATIV
Enligt lag krävs fallskydd när man arbetar på höjder över två meter eller där ett fall kan leda till fara.
Framkanten kan skyddas med staket eller band, men att installera och ta bort dessa kräver arbete nära kanten, vilket i sig innebär risk. Ur ett säkerhetsperspektiv bör man vid sådana förberedande och avslutande arbeten använda personlig skyddsutrustning, det vill säga sele. Fallskyddet bör planeras innan staket installeras, och planen måste ta hänsyn till föränderliga förhållanden som snö och is. Skydd mot fall bör också omfatta andra riktningar än bara mot den öppna bergytan.
Sele skyddar även vid laddningsarbete, särskilt när annat skydd saknas. Det är dock viktigt att komma ihåg att personlig skyddsutrustning är den sista utvägen. På Forcit har man försökt förbättra komforten och användbarheten genom att tillhandahålla personliga selar till laddare. Ett testsystem är också under utvärdering där selen fästs i en vajer mellan två stolpar eller direkt i en stolpe (Ruutiset 1/2021 och 2/2025).
När selar används är det också viktigt att tänka på hur man agerar efter ett eventuellt fall. En person som hänger i en sele kan inte dras upp av en eller ens två personer. Den som fallit kan få stöd eller lyftas från marken med en grävmaskin, men sådan utrustning finns inte alltid tillgänglig. Den fallna bör lyftas upp så snabbt som möjligt, eftersom selen trycker mot viktiga blodkärl och blodcirkulationen kan blockeras allvarligt redan efter 15–30 minuter om personen inte kan stå i en fotslinga. Även efter en kortare tid i selen bör man genomgå en medicinsk kontroll, eftersom nedsatt blodcirkulation kan leda till blodproppar.
Vid räddningsinsatser är det klokt att ta ett ögonblick för att tänka igenom situationen för att undvika ytterligare skador.
ANDRA IDÉER FÖR ATT FÖREBYGGA LIKNANDE SITUATIONER
Om man inte har mätt den första raden av borrhål och inte kan bedöma läget exakt, kan ett alternativ vara att ersätta bulk-sprängämnen med patronladdade sprängämnen i de hål som laddaren misstänker ligger för nära kanten. Till exempel fungerar Kemix bra i sådana främre hål utan att spränga ut för mycket sten. För detta tillvägagångssätt bör lämpligt sprängämne finnas tillgängligt på arbetsplatsen – något som bör beaktas redan vid beställning av sprängämnen.
VAD ÖKAR RISKEN FÖR LIKNANDE OLYCKOR?
Precis som i andra delar av livet ökar stress och trötthet risken för olyckor även i laddningsarbete. Laddningsdagar är ofta långa och krävande, och i slutet av dagen kan det vara frestande att ta genvägar – som att ”snabbt kika på framkanten”. Även i sådana stunder bör säkerheten alltid komma först.
Det kan också finnas inlärda arbetsmetoder och tankesätt som inte ifrågasätts. ”En laddare måste ju gå till kanten” kan kännas som en självklar sanning – men även sådana inlärda antaganden bör ifrågasättas när det gäller säkerhet.
Det finns ofta en konflikt mellan idealisk säkerhet och praktiska eller ekonomiska realiteter. Därför är det viktigt att säkerheten förbättras med verkligt fungerande lösningar – inte med ytliga lösningar som ser bra ut på papper men inte fungerar i praktiken.
Sammanfattningsvis är förhandsplanering avgörande för att säkerställa laddarens säkerhet. Ett fält som är noggrant borrat eller har en tillgänglig 3D-modell är en säkrare arbetsmiljö. Det vore också bra om det fanns en utsedd person på plats med ansvar för att övervaka säkerheten.
Text: Saila Pesonen
Bilder: FORCIT Explosives